måndag 3 augusti 2009

With Or Without You

"Jag ska aldrig börja blogga"

Vet inte hur många gånger jag använt den meningen sen det här fenomenet med bloggande bara exploderat och det känns som om alla har skaffat en egen blogg. Jag har nästan aldrig förstått det här med bloggande men jag kanske lär mig att göra det nu när jag själv skaffat mig en.

Men vad ska egentligen en blogg handla om har jag många gånger funderat på? De flesta som bloggar idag känns som om de mest bara skriver om vad de gjort under dagen. Om den dåliga hår-dagen de hade. Om den nya mössan de köpte för att dölja håret. Om hur mkt den kostade. Om hur jobbig expediten i kassan var. Om hur mkt folk det var på bussen hem. Om hur gott teet smakade innan de gick och la sig. Om vad de åt till frukost dagen där på

Ursäkta mig men en sån blogg intresserar mig inte. Det är en dagbok skriven i en offentlig form för att folk ska kunna veta vad man gjort dygnet runt och jag har inte det behovet. Behpvet av att veta vad folk gör dygnet runt. Men vill folk ha en sån blogg så klart dom får ha det. Bara jag slipper läsa

För mig är en blogg en skrift som väcker folks känslor med intressanta ord och reflektioner. För att väcka mina känslor och mitt intresse, inte bara i bloggvärlden utan (ännu mera) även i den riktiga världen, krävs eftertanke och egna tankar. Tankar om vad som helst egentligen. Från de djupaste tanker om livet till de mest lättsamma tankar om små, små vardagsproblem. Det väcker mitt intresse, det väcker mina känslor

Det senaste halvåret har jag lärt känna en person som väckt mitt intresse och som har väckt mina känslor. Kanske mer än vad nån annan person gjort i mitt liv tidigare. Kanske mer än vad nån annan person i mitt kommande liv kommer göra. Jag tror hon vet själv vem hon är om hon nu läser det här. Kanske är det för henne som jag gör det här. Kanske är det för henne som jag öppnar upp mig och skriver det här

För som Bono sjöng på ett blåsigt men magiskt ekande Ullevi i fredags så kan jag inte leva med dig. Men jag kan så fan inte leva utan dig heller. Så här har du mig. I bloggformat

Som sagt var. Vad du åt till frukost intresserar mig inte. Men dina tankar till frukost. De intresserar mig

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar